Livets meningslöshet
Allting känns så meningslöst just nu. Jag hade det där momentet igen där jag tänkte på universums expansion och på hur obetydliga vi människor egentligen är. Vad spelar det för roll om jag lever? Eller om jag dör? Det finns ingen mening med det hela. Vi har i tusentals år försökt hitta en mening med livet och kom fram till substitut, idéer om Gud, naturen, själen. Jo, men Gud finns inte. Själen finns inte. Vi är inte ens som helhet en fis i universums storhet. Det finns ett "inte". Fattar ni? "Inte"! Mer meningslöst kommer det inte bli. Vi kommer aldrig veta allt om allting. Vi kommer alltid sväva i osäkerhet, vi kommer aldrig hitta sanningen. Istället lever vi i meningslöshet. Att få barn, att tjäna en hel massa med pengar. Det har allt bara med egoistisk tillfredsställelse att göra. Inget annat. Det enda som jag kan se som mål är ett drägligare liv för alla människor på den här planeten. Tillsammans är vi defintivit mer värda än ensamma. Men försök att förklara det för alla kapitalistiska egoister som endast tänker på sin egen vinst. Ditt liv är inget värt, din tillfredsställelse är inget värt. Istället skulle vi alla jobba på att hitta sanningen så vi kan alla sova lugnt om nätterna. Jag undrar om det finns någonting som stoppa min existentiella ångest?!?
Jag har pluggat i flera timmar idag. Jag är trött på feminism och idéer om kvinnlighet och manlighet. Vi är alla människor så varför skilja på oss och diskuterar olika ideal från dåtiden?!? Jag kommer allt närmare till att hoppa av från kursen. Jag har bara ingen ork. Visst, jag är sysslsatt men det är jobbigt och jag har ingen kraft för att kämpa med studierna, jag har tillräckligt att göra med min egen kamp (no pun intended!). Vi har tittat på Coppolas "Bram Stoker's Dracula" ikväll, det fick jag göra för kursen och det var faktiskt rätt kul att se filmen igen efter alla dessa år. Jag har alltid önskat mig att Winona Ryder och River Phoenix hade haft ett barn ihop. De skulle ha gett barnet det vackraste namnet som finns och det hade varit ett underbart barn.
Självhatet och självmordstankarna tar över igen och hela livets meningslöshet hjälper verkligen inte mot detta. Men det är i avsevärd tid som jag kommer att få en läkaretid. Jag vill bli drogad, jag vill inte tänka mer. Jag vill inte kunna tänka mer. I alla fall under några månader. Jag kommer inte vidare med dikten jag ville ge någon som födelsedagspresent. Det är den värsta dikten som jag någonsin har författat vilket nog beror på att det är paradoxalt att skriva om någonting vackert och positivt när man själv endast tänker på negativa ting. Men jag har inga pengar för att köpa en present så jag måste skriva dikten under helgen. Annars kommer jag att skämmas. Ser ni, även om jag har ångest över livets meningslöshet kan jag hänga upp mig på små saker. Jag förstår inte mig själv!
Jag har fått ett brev från finaste Adam idag. Jag ska nog svara på det under helgen. Jag har ingen lust för brevskrivandet just nu. Svammel. Kanske dags för att gå och lägga sig. Jag har lekt med katten under en timme och hon sover nu. Pojkvännen sover. Men jag vill titta på The Big Bang Theory. Sedan tar jag Imovane. Behöver sömnmedicin idag, tankarna rusar bara och jag är helt sönderstressad.
Jag har pluggat i flera timmar idag. Jag är trött på feminism och idéer om kvinnlighet och manlighet. Vi är alla människor så varför skilja på oss och diskuterar olika ideal från dåtiden?!? Jag kommer allt närmare till att hoppa av från kursen. Jag har bara ingen ork. Visst, jag är sysslsatt men det är jobbigt och jag har ingen kraft för att kämpa med studierna, jag har tillräckligt att göra med min egen kamp (no pun intended!). Vi har tittat på Coppolas "Bram Stoker's Dracula" ikväll, det fick jag göra för kursen och det var faktiskt rätt kul att se filmen igen efter alla dessa år. Jag har alltid önskat mig att Winona Ryder och River Phoenix hade haft ett barn ihop. De skulle ha gett barnet det vackraste namnet som finns och det hade varit ett underbart barn.
Självhatet och självmordstankarna tar över igen och hela livets meningslöshet hjälper verkligen inte mot detta. Men det är i avsevärd tid som jag kommer att få en läkaretid. Jag vill bli drogad, jag vill inte tänka mer. Jag vill inte kunna tänka mer. I alla fall under några månader. Jag kommer inte vidare med dikten jag ville ge någon som födelsedagspresent. Det är den värsta dikten som jag någonsin har författat vilket nog beror på att det är paradoxalt att skriva om någonting vackert och positivt när man själv endast tänker på negativa ting. Men jag har inga pengar för att köpa en present så jag måste skriva dikten under helgen. Annars kommer jag att skämmas. Ser ni, även om jag har ångest över livets meningslöshet kan jag hänga upp mig på små saker. Jag förstår inte mig själv!
Jag har fått ett brev från finaste Adam idag. Jag ska nog svara på det under helgen. Jag har ingen lust för brevskrivandet just nu. Svammel. Kanske dags för att gå och lägga sig. Jag har lekt med katten under en timme och hon sover nu. Pojkvännen sover. Men jag vill titta på The Big Bang Theory. Sedan tar jag Imovane. Behöver sömnmedicin idag, tankarna rusar bara och jag är helt sönderstressad.
Kommentarer
Trackback
