Miss Zombilicious - annorlunda

Öken är andra romanen av JMG Le Clézio som jag har läst. Första romanen var Allt är vind (Révolutions). Böckerna skiljer sig på många sätt men likheterna finns i temat och i skrivstilen. Öken är definitivt en postmodernistisk roman med inslag av en historisk berättelse. Det berättas två historier, vandringen av Nour och sin stam genom öknen av Marocko under början av 1900-talet och uppväxten i ökenstaden och flytt av flickan Lalla under den moderna tiden. Boken börjar med Nours historia, fortsätter med Lallas berättelse som underbryts några gånger av inslag om Nour och slutet beskriver Nours beslut att vandra vidare.

De olika styckena skiljer sig genom tryck-stilen och språket. Dessutom skiftar synvinkeln ofta.  Men temat är detsamma. Det handlar om ett identitetssökande hos huvudpersonerna, om sökandet efter ett hem. Nours stam blir jagad bort av franska soldater och tron i Gud och ledaren är det enda som leder dem och som driver dem vidare. De letar efter en plats, en oas, det lovande landet där de kan leva lycklig. Lalla blir också jagad bort, genom ett tvångsäktenskap. Hon flyr till Frankrike där hon lever ett liv som hon inte kan bli sams med. Hon saknar sitt hemland, sin själsfrände och naturen. Jag ska nu inte berätta detaljerna och slutet, det vore ju elakt men genom att beskriva historierna i korthet blir det uppenbart att Le Clézio använder sig av samma tema. Lallas och Nours liv är dessutom sammanvävda med varandra, Nour är en av hennes förfäder.

Stilen av boken kan verka långtråkig ibland eftersom Le Clézio beskriver naturen och hur den uppfattas av Lalla så utförlig att man blir otålig och väntar på en slags händelse, som inte kommer så snabb som man kanske önskar sig det. Men hans ordval och beskrivningar är vackra och man kan faktiskt njuta av dem. Fast ibland känns det mer som en uppräkning av något slag, han använder sig till och med av samma ordföljd. Samma sak händer när han beskriver Nours väntande på något beslut. Men historierna utvecklas ändå, fast långsamma.

Det förekommer många metaforer. Namnen på olika personer har en speciell betydelse. Varje människa står för en speciell slags människa. En sak som påminde mig mycket om Allt är vind var Lallas vandringar genom Marseille som beskrivs med samma stil som huvudpersonens promenader genom Nice.

Skulle jag rekommendera Öken? Ja, det skulle jag. Den är intressant, underhållande och den innehåller den skönheten av ordet som många böcker nuförtiden saknar. Det är en bok med vilken man lär sig att uppskatta ordet och kommer ihåg att en historia ska berättas och inte bara skrivas ner.