Nu är det dags

Hejdå Sverige! Finally! Vi ses om 9 dager! Germany here I come!
:D

Hår

Jag färgade håret igår. Min pappa vet ju fortfarande inte att jag har typ en tuppkam/undercut-grej så jag tänkte att det kanske hjälper lite att gömma det med att färga håret på sidorna också svart. Men det blev mer grå än svart, jag tror mitt hår var inte tillräckligt lång än. Nu måste jag raka sidorna annars ser det verkligen dumt ut. Jag hoppas att jag har inga konstiga fläckar på huden under håret nu.
Det finns en model som heter Razor Candi och hon är så snygg! Hon är en goth/deathrock-model och hon har samma frisyr som jag. Men hon använder mycket fake hair och peruk och sånt. Men jag är för dumt för sånt, jag försökte en gång att har lite fake hair i och det föll ut efter en timme haha. Jag har inga snygga bilder av henne på min dator just nu men jag ska posta någre senare. Jag vill ser ut som henne!
Nu är det dags för att träna. Jag gick upp typ en timme sedan och jag blir hungrig nu. Och jag vill ju inte äta något innan jag träna. Sport ist Mord! grrr.
Toodles.

...

Jag har typ inte gjort något alls under en hel vecka. Jag hade inget buskort och inga pengar så jag satt mest hemma och läsde. Jag pratade mycket med folk på telefonen och planerade min Tyskland-resa. Det finns fortfarande så mycket att göra och jag har inte ens börjat packa. Bara två dager och jag kommer att resa till Tyskland, weeee!
Jag ska shoppa (snart är det den 25:e :D), besöka en av mina bästa vänner (Marina) som har fått barn i Oktober och jag har bara sett hennes bebis en snabbis i November. Det blir kult.
Sedan ska vi göra en utflykt till Husum eftersom Anders har aldrig sett den tyska Nordsjön. Det är så vackert där! Sedan ska jag gå och festa två kväller, fredag och söndag blir det. Det är en gothkväll på söndag-kväll så jag kommer att se många gamla kompisar .. weee! jag ska självklart också träffa mina vänner Frenzi, Anette, Jenny, Peggy, Ronny, Markus mm. Uh, så mycket att göra. Jag ska också träffa min familj, alltså de som inte bor hos mina föräldrar. Jag saknar min mormor och min syster mest. <3
Nu ska jag färga mitt hår svart igen, det ser helt blond ut på mitt huvud, iiiiih :p
Jag kan inte hitta mina dödskalle-strumpbyxor. Måste hitta.
Toodles

Så ..

nu måste jag väl uppdatera min blogg lite. Jag har inte gjort så mycket, jag har faktiskt gjort ingenting. Mitt liv är så spännande. Jag har läst mycket, läser ju just Dan Browns bok "Deception Point" och jag tycker den är väldigt bra om man bara bortser från alla vetenskapliga termer som han använder. Nej, verkligen, boken är bra.
Onsdag var jag ute och fikade med Sophie i Stockholm. Vi satt på String och hade det bara bra. Jag kanske skulle inte ha ätit de två cheeseburgarna .. jag känner mig fortfarande skyldig för det, och också för lasagnen igår och spinat/feta-kuddorna idag. Men vad fan, jag gick inte upp i vikt så det är väl lugnt då. Jag har faktiskt förlorat precis 25 kg sedan förra årets September, så yay! Och jag hatar fortfarande att träna :/
Under helgen ska inte göra något heller, de flesta klubbar är redan sommarstängda och Martina åkde till Finland så det blir mycket dvd-tittande och brev och att läsa.
Här är en bild av mig från onsdag på String .. jag ser inte ut som mig själv 0.o

Droger

Jag har tänkt på det mycket idag, på droger. Jag tror att varje person har sin egen vilja och om någon bestämmer sig att ta någon olaglig substans då är det hans problem och ingen annans. Det är väl vad de flesta skulle hålla med om. Men tyvärr är det inte så lätt. Allting vi gör påverkar direkt och indirekt de personer som vi står nära till eller omgås med. Man bryr sig om sin familj och sina vänner. Att pröva allt en gång är en ungdomsgrej som man kan tolerera eftersom ungdomar är nyfikna och har det ibland svårt att fatta de rätta beslut. Men om någon är över 20 så skulle personen väl veta vad som är farlig och vad som inte är och också förstår vilka konsekvenser handlingar har och hur de påverkar andra.
Jag har haft många dåliga erfarenheter när det gäller droger. Min syster röker hasch varje dag och hennes personlighet har förändrat sig helt. Marijuana är bara en lätt drog och jag har också rökt det några gånger när jag var yngre men jag slutade eftersom jag ville hellre leva i verkligheten. Samtidigt så gör hasch en inte beroende och är defintivt inte lika farligt som till exempel alkohol. Men ändå förändrar sig personligheten och det är aldrig en bra sak!
När det gäller hårda droger som amfetamin, heroin eller LSD så hatar jag det! Jag har prövat mycket (men aldrig heroin!!) när jag var yngre men tyckte inte om det och efter en av mina bästa vänner dog i mina armer på grund av en overdose av heroin så har jag fattat beslut att aldrig ta hårda droger igen. Jag var 15. Tills idag har jag sett många som förändrade sig på grund av droger, som ljög, blev agressiva och våldsamma, som hade nya vänner som till slut var bara jäkla langare som drog de ner i botten av beroendet. Min pappa rökde opium sitt hela liv och jag hade verkligen ingen bra barndom, agression och våld fanns alltid. Fast att han har slutat nu så kommer jag aldrig förlåta honom att ha förstört mitt liv.
När min älskling förändrade sitt liv och blev helt drogfritt och jag flyttade till Sverige så trodde jag att jag kunde leva ett liv var droger inte förstöra allt jag har.
Nu börjar det om igen. Inte lika hård som det gjorde det i Tyskland var nära vänner påverkade mitt liv genom sina problem men ändå känns det nästan lika. Några kompisar tar droger, och jag menar inte bara hasch (vilket jag skulle inte reagera så mycket på) men hårda droger. Det är inte som de är mina bästa vänner men ändå tycker jag självklart om dem. Jag vill inte se en person till som förändras och hamnar i botten, jag vill inte se någon dö långsam igen. Varför kan vuxna människor inte ta kontroll över sitt liv speciellt när de vet att det finns folk som bryr sig om dem? Det finns speciellt en vän som jag är väldigt orolig för, personen kommer att hamna i botten snart, om inte i kistan. Jag skulle kanske börja tänka bara på mig själv och inte bryr mig om andra men det är svårt, jag vill gärna kunna hjälpa fast att jag vet att det är omöjligt! Dumma människor!

I should be your fucking tourniquet you stupid life!

Idag är jag bara seg och har någon slags ångest. Det började typ igår kväll när jag plötsligt kände mig helt ensam, Anders låg i sängen och sov och jag kunde inte ringa någon. Då förstådde jag att jag fakstiskt har inga vänner här som jag kan ringa mitt i natten när jag mår dålig eller bara går och besöka dem när som helst. Så jag försökte ringa Frenzi, min bästa vän från Tyskland, men hon var helt hög och fattade typ ingenting. Sedan känns det också som hon är inte en del av mitt liv, vi har ju inte samma upplevelser längre. Ibland önskade jag att jag kunde dra tiden tillbaka till när jag var typ 18 eller 20, var livet var bra, det suger att bli vuxen! Nu är jag ensam igen, Anders jobbar och jag hänger hemma och skulle förmodligen städa men jag orkar inte.

Jag fick också en lite dålig känsla inför Tyskland-resan eftersom jag kommer ju att bo med mina föräldrar och jag vill bara inte vara så nära min pappa. Då försvinner mitt självförtroende på en gång .. han är ju den mest "shallow" personen man kan föreställa sig. Det kommer att bli "Uh, du är fortfarande så fet" och "varför ser du ut som Dracula, du kommer aldrig bli accepterat i samhälle så där, hur kan du ha vänner som tycker om dig när du ser ut så där?" "Hur kan du leva så där? Ni har ju ingen bil, aldrig pengar, hur kan du vara lycklig?" och defintivt kommer "Två A och två B i dina studier? Varför är de B inte A då? Är du för dum eller?".  Usch, jag kommer att försöka vara utomhus hela tiden så jag behöver inte se honom. Då kommer bara dåliga minnen tillbaka, när han slog mig, när han förnedrade mig, när han sa att jag är inte värd något. Han vet inte ens att jag har en undercut .. jag har det nu i 4 år och han vet inte om det. Han kommer förmodligen döda mig om han visste det. Fan, jag är 26 och jag är fortfarande rädd för min pappa. Fuck.

Idag skrev en tjej till mig på myspace och frågade om jag är en man eller en kvinna :( Ser jag verkligen så manlig ut?

Fuck. this day definitely sucks!

Nu måste jag städa .. jag måste ju i alla fall försöka vara en bra husfru.

Fuck.

Uh, glömde att blogga

Jag bara glömde att jag hade en blogg haha. På allvar. Och som kom jag på idag att jag måste ju uppdatera min blogg lite.
Så hej till er som läser min blogg!

Onsdag var sista gången jag hade kurs innan sommarlovet började. Det var okej fast att jag hade känslan som att läraren pekade mycket på mina språkfel och det kändes bara fel. Men jag fick för min uppsats i alla fall så jag ska inte gnälla. Jag rätt nöjd med första terminen på Stockholms Universitet, jag fick två A och två B och fast att jag pluggade mycket kändes det helt okej eftersom jag tyckte att det var intressant. Nu är jag ledig till typ slutet av Augusti. Jag ville läsa Kinesiska under sommaren men jag tror inte att det finns någon sommarkurs för det, jag hittade ingen. Jag skulle ha gärna lärt mig litet kinesiska.

Mmm, vad hände annars? På fredag var jag på en konsert. Bandet heter Zombie Zex och det är fyra heta killar från Stockholm som spelar typ postpunk/deathrock. De var väldigt bra och ni alla skulle lyssna på dem så gör det här.
Det var så varmt inne på Tantogården, usch! Efter konserten gick vill till Svartklubb och det var faktiskt skoj den här gången. Jag tyckte om musiken, folk dansade och jag pratade typ med många kompisar jag hade inte sett under någon tid. Så yay !

Några bilder:



Idag blev jag bara jättearg på den jäkla bostadssituationen i Stockholm. Sverige är verkligen det enda landet i hela världen som har en bostadskö för hyreslägenheter, det är helt sjukt! Om jag ville ha en första hands lägenhet i Berlin så skulle jag har den inom två dager. Jag satsar på att vinna i lotto då kan vi köpa en lägenhet istället. Sådan skit låta mig ibland ångra att jag flyttde till Sverige .. inte Anders, inte kompisar, inte ens alkoholmonopolet, nej, den dumma bostadskön! Jag skulle gå och demonstrera eller något.

Jag tror att jag vill titta på fotboll senare, Tyskland emot Polen. När jag var yngre tyckte jag mycket om fotboll, speciellt Liverpool FC och St.Pauli men det slutade typ när jag flyttade hemifrån till en egen lägenhet i Kiel. Men i alla fall vill jag ju heja Tyskland. Bara två veckor och jag är i Kiel *happy dance*

Jag läser Dan Browns "Deception Point", tycker inte så mycket om den än eftersom de är i is och snö .. och jag hatar is och snö! Men vi ska se, har ju bara läst typ 50 sidor.

Nu ska jag skriva ett brev till Ian i Wales, han vill skicka mig cds med nästa brevet så jag vill svara honom snabbt så jag får mina cds :D

Toodles!

(Kan någon snälla hjälpa med designen av bloggen? Jag har ingen aning hur det funkar .. och jag vill ha ju en snygg layout med spindlar och fladdermus och sånt :D)

Catherine Dunne - Another Kind of Life

Jag har gjort det här förut i min tyska blogg så jag tänkte göra samma sak nu i min svenska blogg. Jag ska diskutera böckerna som jag har läst och tycker är värda att bli diskuterat.

Första boken är:

Catherina Dunne - Another Kind of Life

image23

Boken är härlig. Hon beskriver livet av två olika familjer som bor i Irland under sedelkiftet mellan 1800 - och 1900-talet. Det handlar mest om de barn i de två familjer som har olika typ av liv, en familj är en rik familj från Dublin, den andra familjen är en fattig familj från Belfast. Barn stötter på olika problem när de växer upp, många sorgliga händelser överskuggar deras liv. Till slut träffar båda historier på varandra och en överraskande avslutning ger hela boken en till och med upprörlig charm.

Jag tycker om stilen som Dunne använder sig av. Hon hoppar från en jag-berättare över till en allvetande berättare, beskriver situationer från olika perspektiv och ibland förekommer till och med dagsboksinlägg. Det är en väldig spännande stil.

Min favorit-karaktär är Mary, en dotter av den fattiga familjen, eftersom hon är en sådan kämpare. Jag kan återfinna mig också i May och Ellie därför att de är lite rebelliska och vill gå sina egna väger. Jag blev lite besviken av utvecklingen av karaktären Hannah, hon blev elak och självcentrerad.

En bra aspekt av boken är att den involverar historiska händelser med i händelseförloppet och man får veta mycket om kampen mellan katoliker och protestanter på Irland omkring 1900.

Så jag kan verkligen rekommendera den här boken. Den är något för dig som tycker om drama, kärlek och historia.

Vad dumt jag är :/

Jag har läst genom min uppsats igen och jag har hittat några fel .. det kommer från att jag var för lat för att läsa genom den igen .. fan! Hur fan kan jag skriva att homosexuella få gifta sig i Sverige? De kan ju bara ingår en registrerad partnerskap, det är ju nästan samma sak som att gifta sig, grrr. Och sedan skrev jag kvinnliga gothare istället för kvinnlig gothare .. och jag ville skriva "en representation" men skrev "en representativ". Vad lär jag mig av det? jag är dum dum dum!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Mmm, hoppas att jag får godkänd, jag vill vara ledig nu, orkar inte mer. Jag får ju nästan ångest inför imorgon. Fast, jag har läst två uppsatser som var i alla fall sämre än min, de har inte ens hållit sig till formella riktlinjer som vi fick. argh, jag vill dö.

Min helg var okej, jag har varit hos Martina på lördag och vi hade grillfest med typ 10 personer. Hon bor ju i en stor villa med en stor trädgård bredvid vattnet så det var trevligt.

Jag är deppad på grund av några dumma fel, awesome, då ser man igen att jag har inget självförtroende alls. Awesom igen. Vill dö.

RSS 2.0