Lyckliga dagar

Ibland mår jag bra. Inte ofta och definitivt inte regelbundet. Men idag är livet faktiskt helt okej. Jag har till och med unnat mig lite naturgodis. Visst känner man sig mycket nyttigare om på grund av tilläget "natur"? Egentligen är det ju också choklad. Men jag tycker om att bedra mig. Jag behöver inte alltid se sanningen i ögat som man så skönt säga på tyska.

Den här veckan har varit rätt trevligt. Jag har självklart pluggat en hel del men det går verkligen framåt. Jag hade planerat att vara klart med råmanuset till kandidatuppsatsen till den 10:e maj men det verkar som jag blir klart på söndag eller måndag redan. Jag har skrivit 21 sidor så länge. Jag vet inte om jag är nöjd med vad jag har skrivit men jag väntar på vad min handledare har att säga innan jag blir alltför nervös. Det till det plugget.

På tisdag var jag först på SUB och försökte kopiera en artikel. Det tog en hel timme eftersom ingen kopiator fungerade fungerade riktigt. Men jag läste lite DN medan jag väntade. Skönt med en riktig tidning i handen ibland. Efteråt åkde jag till Gustav som bor i Flemingsberg. Vi drack kaffe och samtalade. Självklart blev det nästan bråk eftersom vi har så olika politiska uppfattningar. Sätt en följare av Ayn Rand i ett rum med mig. Inte det smartaste. Men det är ändå rätt uppfriskande med någon som inte alltid håller med om vad jag har att säga när det gäller politik. Då får man en bättre bild av sig själv. Typ.

På onsdag fikade jag med Sophie. Det hade varit alldeles för länge sedan vi hade setts sist. Det var hur trevligt som helst. Jag fick höra det nya skvallret från gothscenen i Stockholm. Ibland känns det som det är en dagis. Men jag måste tilläga att det är samma sak i Tyskland. Jävla elitism. Hur som helst. Det var skönt att höra att Sophie mår bra och att det går framåt i hennes liv.

Idag fick jag tillbaka hemtentan i kursen om svensk mellankrigstidens litteratur. Jag fick ett A. Jag var som vanligt lite förvånad. Han rättade alla språkfel och sa att jag i jämförelse med många infödda inte behöver oroa mig. Det känns ju bra. Dessutom kom WGT-biljetterna idag. Snart är det dags för festival .. inte ens tre veckor. Och det finns fortfarande en hel del att planera. Jag måste klippa och sy. Jag behöver en större väska. Köper småsaker samt en sovsäck. Bah, det börjar kännas lite stressande. Jag ska väl skriva en lista snart. Listor är bra. haha.

Imorgon ska jag gå och demonstrera lite. Hoppas att det inte regnar.

WGT - biljetterna .. vackra fjärillar


Zombie Disco igen

Igår var det dags för Zombie Disco igen. Jag var dock inte så motiverad men ändå ville jag gå, det händer ju inte ofta att min favorit-musik spelas på någon klubb i Stockholm. Anders och jag var på vägen till förfest hos Jonas och Viktoria när vi fattade att vi hade glömt pengarna hemma. Så vi behövde åka tillbaka till Fittja (vi hade hunnit till Bredäng). Det var väldigt "trevligt" att vänta ensamt vid tunnelbanastationen medan Anders sprang hem och hämtade pengarna. Men jag överlevde. Så var vi slutligen på vägen till Midsommarkransen. På förefesten var det mycket hångel, tjejer som sprang runt i endast bodies och konstiga kåta män. Det var alltså roligt.

På Zombie Disco hände det vanliga. Jag dansade mycket, träffade mycket folk och diskuterade konstiga ämnen. Dessutom träffade jag två tjejer från Norrland när jag var ute och rökte som ville bara prata med mig eftersom jag enligt dem är så jävla snygg och gothare finns inte i Norrland. Så med andra ord: jag hade kul.

Idag har jag hunnit skriva två sidor till på min uppsats. Så det går framåt. Nästa vecka ska jag försöka träffa folk, fika och allt sådant. Jag orkar inte sitta ensam hemma hela tiden. Halva dagen skoj, halva dagen plugg. Haha, förmodligen kommer jag inte hitta någon som vill träffas och det blir samma visa som vanligt. Bah.


 

 


*insert interesting subject*

Vad hände med vädret? Det här känns ju inte som vår alls. Någon, gör något! Det ska vara sommar, NU! *gnäll* Jag är så trött, jag fattar inte att jag faktiskt orkade gå upp klockan halv åtta idag. Jag har druckit fyra koppar kaffe och känner mig, konstig.

Igår var jag i stan för att köpa hårfärg. Det är lite knepigt med färgen för sidorna eftersom de flesta märken håller typ två hårtvätt och så är färgen nästan helt borta igen. Och jag tvättar mitt hår varje dag eftersom jag använder rätt mycket hårsprej och jag tränar och blir äckligt svettig. Den här gången har jag köpt Manic Panic med "Hot Pink". Kände mig inte för blå. Ska se hur det blir, tjejen på Shock sa att den färgen håller lite längre och ljuser upp i svart ljus. Haha. Jag går ju till många ställen som använder sådant ljus. Inte.

Hur som helst. Jag har också köpt nya skor. Jag har velat ha platåskor under många år men jag tordes inte. Så har jag köpt ett par, i något slags fetisch style haha. Jag vet inte än om jag tycker om att gå i dem men det verkar gå bättre än med högklackar i alla fall.

Idag hade jag tid hos min handledare för uppsatsen. Det gick bra. Han har läst det som jag så länge har skrivit och var nöjd. Egentligen diskuterade vi endast marxismen och vänsterfolk. Och marxistiska forskare. Det var rätt roligt det. Speciellt de anekdoter jag fick höra om Nils Runeby som verkar ha varit en väldigt förrvirrad men gullig gubbe. Efteråt gick jag till biblan för att leta efter en definition i encyklopedier. Hittade också något bra men upptäckte att jag hade glömt mitt kopieringskort. Bra det. Jag hittade en jätterolig bok: "1001 books you need to read before you die" (eller ngt liknande). Jag bläddrade i den och jag vill defintivt kolla genom den en gång till. Det finns så mycket bra litteratur där ute!!

Jag har haft en déja-vu idag. Jag satt på tunnelbanan och lyssnade på Marilyn Mansons "Antichrist Superstar" och plötsligt hade jag precis samma känslor som jag hade haft när jag var runt 15/16 år gammal. Hatet. Besvikelse. Att inte känna sig älskad. Att längta efter något som jag aldrig kommer att nå. Och mer hat mot världen. Det var faktiskt lite skrämmande men på något sätt också uppfriskande. Känslorna kommer väl aldrig ändras, men kanske reflektionerna.

Uh, har ni hört att Suede kommer att ge ut ett nytt album? Visst är det fantastiskt!?!?

Nya skor <3


*dadum*

Jag är allergisk mot mitt hårspray! Hur dumt är det egentligen? Så nu måste jag tvätta mitt hår varje gång innan jag går och lägger mig. Eller kanske ska jag sova med mössa på. Jag nös hela dagen. Inte roligt alls.

Jag gick faktiskt på festen igår. Jag hade redan bestämt mig för att stanna hemma när Per skrev och ville åka. Så vi åkde. Det var skönt att vara lite berusad (Anders somnade vid midnatt på någons säng .. han förlorade!) och att prata med vettigt folk. Jag vet inte hur och varför men varje gång jag är på fest hos Jouni och Stefan lär jag känna många nya och intressanta människor. Det är förvånande hur många människor egentligen är författare eller vill bli det. Så det blev mycket prat om litteratur men det brottades också en del (fulla män, ni vet) och någon tog en bild på mig när jag satt på toa (ingen aning vem men jag har uppenbarligen varit på toaletten med någon). Så det var en lyckad fest. Jag pratade dessutom med Rasmus om att kunna få en praktikplats på Arbetaren. Jag måste göra praktik nästa termin och det vore en rolig sak att kunna göra det där. Han ska ge mig kontaktadresserna och då ska vi se. Håll tummarna!

Annars så har jag för första gången läst en vettig tolkning av "Kallocain" som för det mesta lämnade ut det biografiska. Det var uppfriskande. Aye, men nu ska jag gå sova. Gute Nacht!

Jag och Per



Anders och Rasmus



The infamous toa-bild



Och bara därför att det är en rolig bild (jag och Foad i bakgrunden :P)


Skatteverket my ass


(Lite suddig kanske, men det passar väl mitt liv just nu)


Har ni någonsin behövt ansöka för ett ID-kort? Jag har väntat i nästan två timmar idag tills det var min tur. Och det händer verkligen ingenting där, de har inte ens tidningar. Så när det var min tur ville de mäta min längd och enligt dem är jag endast 162 cm lång. Men konstigt nog står det i mitt pass att jag är 164 cm .. så efter att jag hade gnällt lite kommer det att stå 164 cm på mitt ID-kort, de där två centimeter är jätteviktiga ju!! De tog också en bild på mig. Jag vet inte, jag ser aldrig bra ut på sådana bilder. Men jag ville inte gnälla mer, det viktigaste är att jag officiellt är 164 cm lång :D

Jag var också på Kungliga Biblioteket idag men det gick snabbt där, jag fick tidskriften, kopierade artikeln och åkde därifrån. Förresten, är jag den enda som bedra Pressbyrån? Man betalar ju innan man tar sitt kaffe .. och så är det hur lätt som helst att ta en större kopp än den man har betalt för. Det gjorde jag idag. Mmm, är det kanske ett brott?!?

Jag har, surprise, inte pluggat mycket idag. Det tog längre än jag hade planerat på Skatteverkets kontor. Så jag hann bara läsa tre artiklar. Bättre än ingenting. Egentligen ville jag börja med att skriva uppsatsen under helgen men det blir väl inte av. Skit, jag är redan efter i schemat.

Imogon ska jag förmodligen på fest hos Jouni och Stefan. Jag kommer ändå inte plugga under kvällen och jag behöver träffa människor. Snart kommer jag att börja skaffa mig imaginära vänner. Trist. Nej, jag ska verkligen försöka ta mig till festen imorgon. Men innan dess ska jag plugga hård .. efter jag har sovit ut! åh ljuvliga sömn, vad jag har saknat dig!

Jag saknar någon, så mycket att det gör ont. Och det är fel! För att säga det med Karin Boyes ord (ni kommer att få leva med att jag kommer att använda mig av många Boye-citat under den närmaste framtiden. Sorry.):

Min hud är full av fjärilar, av fladdervingar --
de fladdrar ut över ängen och njuter sin honung
och fladdrar hem och dör i små trista spasmer,
och inte ett blomstoft rubbas av lätta fötter.
För dem är solen till, den heta, omätliga, äldre än tiderna...

Men under hud och blod och innanför märgen
flyttar sig tungt tungt fångade havsörnar,
vingbreda, som aldrig släpper sitt byte.

Hur vore ert tummel en gång i havets vårstorm?
Hur vore ert skrik, när solen glödgade gula ögon?
Stängd är grottan! Stängd är grottan!
Och mellan klorna vrider sig vita som källarskott
mitt innerstas tågor.



Trött

Jag försöker. Men det är så jättesvårt att gå upp tidigt och jag har klarat den här veckan så länge. Men vad trött jag är! Jag orkar ju ingenting, allt jag gör är att dricka mycket kaffe och därav blir jag endast okoncentrerad. Jag är en onormal människa. Ibland önskade jag att jag hade några "Svensson"-egenskaper. Någon frågade mig idag om jag var polsk. Vad fan? Och Anders sa att jag har Lady Gagas näsa. Tack.

Jo, det är endast plugg som gäller så det är inte mycket att berätta. Jag drömmer om Karin Boye. Jag vet för mycket om denna person nu, visste ni att hon hade en affär med Gunnar Ekelöfs hustru? Eller att hon egentligen inte begick självmord utan frös ihälj? Jag vet inte hur detta kommer att hjälpa mig med uppsatsen. Men man vet aldrig. Det går ändå endast långsamt, allting går i snigeltakt. Och så kämpade jag i 15 minuter med kopieringsmaskinen på biblioteket idag (Anders också haha. Vi måste ha sett så dumma ut, speciellt eftersom det var en aslång kö bakom oss). Imorgon ska jag till Kungliga Biblioteket och Skatteverket (dags att skaffa ID-kort på riktigt). Men visst var det fint väder idag?


Väntar på tunnelbanan

Låtsas plugga

Sitter och njuter av solen


Verklighetsuppfattning

Jag uppfattar verkligheten som skit just nu. Punkt.

Jag vill inte arbeta med svensk litteratur mer, det har blivit för mycket. Men nej, jag har en hemtenta att skriva. Modernisering av den svenska romanen och internationell lyrik i samband med svensk. Inte roligt alls. Jag kanske behöver resa till Norrland för att fatta vad Johnson egentligen menade. Allt jag läser är "blah blah blah". Jag undrar varför det kallades fär kulturradikalism när de egentligen var helt på majoritetens sida? För mycket kaffe och cigg. Det är vår ute och jag sitter inne i mörkret, inre och yttre. Ibland önskade jag att jag vore en fågel så jag kunde skita på allt (haha) och flyger iväg.

*Rant over*

Tyskland

Det var så skönt att vara i Tyskland igen, jag har saknat språket och maten så mycket! Och mina vänner! Jag önskade jag kunde ha stannat länge men det gick bara inte för plugget. Jag njöt av de få dagar utan tråkigheterna och måsten hemma.

Så jag åkde ju dit för att fira min mormors födelsedag och det gjorde vi på söndag. Min mamma hade arrangerat någon brunch-buffet på morgonen. Det var lite jobbigt eftersom det var morgonen efter tidsomställningen, det kändes som mitt i natten! Jag åkde med min bror i sin nya bil (begagnad bil). Han kör som en jäkla galning, snabb och nervös. Men jag överlevde. Vi kom så klart sist av alla eftersom vi inte hittade stället. Jag har inget bra lokalsinne och kommer inte ihåg särskilt många gatunamn i Kiel. Ni vet, man blir gammal och så börjar man glömma saker! Det var trevligt att träffa min släkt igen, många som jag inte hade sett i fyra/fem år, speciellt mina gudföräldrar som jag tycker så mycket om. Men jag kom ihåg att min familj består endast av arbetare och nästan alla konversationer handlade om arbete, lön och så vidare. Min mormor kom inte ihåg mig, hennes demens blir värre och värre. Jag tror inte ens att hon fattade att det var hennes födelsedag vi firade. Jag fick veta att alla kvinnor på min fars sida av familjen blev över 90, hans mormor till och med över 100. Och på min mammas sida blev de alla över 80 år gamla, jag menar, 60% av gästerna på festen var ju över 80. Det är ju bra utsikter för min framtid! Oh, och det var trevligt att träffa min kusin Thorge igen, vi spenderade mycket tid med varandra när vi var barn. Han jobbar på en gummi-fabrik vid löpbandet och hans flickvän som redan har tre barn är gravid. Men han verkar lycklig så jag är glad för hans skull.

Marcel (min bror) och jag åkde till stranden i Mönkeberg efter festen för att röka en cigg. Det var blåsigt men det var ändå kul att se sjön igen. Östersjön i Kiel och stränderna där känns helt annorlunda än de i Sverige. Gamla minnen kom tillbaka, strandfester, promenader, en teaterpjäs vi gjorde där någon gång (vi hade skrivit sjävla pjäsen och deltog i en tävling). Men fan vad kallt det var!

På kvällen körde min bror mig till Anette. Så klart åkde han fel och vi hamnade först i en hel annan del av Kiel och till och med var på Autobahn ett tag. Det blir i alla fall aldrig tråkigt med min bror haha. Anette och jag drack två flaskor vin, tittade på LOTR som gick på TV:n och pratade. Det är någonting jag verkligen saknar i Sverige, att ha en vän jag kan prata med om allting, alla känslor, problem osv och som kan göra samma sak med mig. Vad bra det kändes att kunna tala! Vi åkde senare med taxin till Pumpe, det var goth-kväll. Jag träffade Wenka och Mark och det var så roligt att gnälla om ungdomarna, att skratta åt killar som tyckte att det var sexigt att gå runt utan skjorta och åt musiken som ibland var verkligen löjlig. Men jag dansade mycket ändå (jag var lite för full kanske) och Wolfram, dj:n, lyssnade på mina önskningar (och lät mig till och med spela skivor i 15 minuter: "Nina, jag måste kissa, tryck den där knappen när låten börjar sluta. Oh, och leta fram något kul att spela" *Wolfram out*). Någon kille med namnet Matthias kom fram till mig och sa att han kom ihåg mig från 90-talet. Jag kom inte ihåg honom. Han försökte väl något. Anette visste i alla fall vem han var så kanske jag hade träffat honom förr också. Han körde oss hem också, det var lite konstigt faktiskt, han slutade inte prata och jag vill bara komma ur bilen. Det kändes nästan som när jag var 16 .. killar som kör en hem bara därför att de vill ha "något".

Nästa dagen var jag helt förstört. För mycket sprit under för kort tid. Men på eftermiddagen mötte jag upp Martina och Frenzi. På vägen dit kom en väldigt påträngande UNSCO-människa upp till mig som inte fattade att jag bor i Sverige och därför inte kan betala något för hans välgörenhet. Så irriterande!! Men han frågade om jag var 18 än och då ville jag så klart lyssna till det han hade att säga. Bra taktik från hans sida! Så jag fikade med Frenzi och Martina som var jättetrevligt. Martina och jag har alltid så mycket att prata om, hon skriver just nu på sin doktorsavhandling om pre-rafaeliterna, Dante Rosseti heter han tror jag, och så letar hon efter de litterära hänvisningar i hans bilder. Han var obsessed med Dante Alighieri. Frenzi är apotekare och hon hade några läskiga saker att berätta, eww. >Senare hamnade vi hos Martina och drack vin och så klart blev jag full igen. Konversationen blev mer personlig och vi kom fram till att de flesta män som vi känner är känslolösa svin. I alla fall dem som är våra ex-pojkvänner haha. Jag missade bussen hem (jag hittade först inte busstationen .. och Frenzi och jag irrade runt i 30 minuter) så jag tog taxi istället. Mina föräldrar skrattade åt mig men min pappa gick i alla fall och köpte en Döner åt mig, det var ju snällt! Döner är nämligen den bästa fyllo-maten! Han skickade mig upp till mitt rum vid midnatt dock eftersom han tyckte att jag pratade för mycket. Haha.

På tisdag kände jag mig som en zombie. Jag hade tagit en allergitablett (damm-allergi + massor av persiska mattor =inte bra) och var bakis. Min mamma och jag var ute och shoppade i flera timmar. Jag hittade inte särskilt mycket men några få plagg och ett par högklackar blev det ändå (ingen aning varför jag köper högklackar, jag kan ju ändå inte gå i dem haha, men 10 Euro var så billig!). På eftermiddagen sov jag och på kvällen hängde jag med min bror och diskuterade den ryska och den italienska maffian. Och jag pluggade lite (Birger Sjöberg är jobbig!). På onsdag åkde jag hem igen. Jag har skickat två paket från Tyskland till Sverige, hoppas att de kommer fram snart. Jag hade ingen plats i min väska för några saker, jag har till och med förstört min väska eftersom den var för full. daaaaaaaaaamn.

Nu måste jag verkligen plugga. Och om två timmar är det dags för träningen. Jag orkade inte på morgonen så det blir innan lunch. Nästa seminarie handlar om lyrik från mellankrigstiden och jag har endast Karin Boye kvar som jag vet jag kommer att gilla. Jag älskade Artur Lundkvist. Men Birger Sjöberg och Harry Martinson var jobbiga, speciellt Martinson, dikterna talar inte till mig. Jag har börjat med en novell på svenska, så klart blev det ett tema igen som är för "realistisk" fast att jag hade tänkt mig något annat, men det gick den vägen medan jag skrev. har endast skrivit en sida än men kanske jag har lite tid innan jag går och lägger mig. Bah, min pappa har rätt, jag pratar för mycket!!

Thorge och jag

Min bror och Thorge

Jag, min bror, Sara, Diana och min mormor <3

Jag har ju redan postat bilderna från kvällen på Pumpe .. men här får ni en till ... Matthias och jag

Martina och jag

Jag och Frenzi


Something, nothing, anything

Jag har ingen aning hur jag egentligen kommer att klara stressen just nu. Plugget har igen tagit över mitt liv och jag börjar att känna mig nere. Jag har inte tid för något annat alls. Att sitta hemma, att läsa, att äta, att sova, att träna. Det är allt jag gör. Jag ville ju skriva mer men jag vet inte när jag kommer att hitta tid för det. Har tre hela anteckningsböcker fulla och har börjat med en fjärde. Jag har alltså idéer, bara ingen tid att skapa något. Men nu blev det hela ju ett gnäll-inlägg. Igen. Till något bättre då.

En vecka sedan var det ju Zombie Disco igen och det var jätteroligt! Jag träffade min internet-kompis Nick som spelade skivor den kvällen, jag dansade mycket, pratade med folk och drack för mycket. Och jag hade ett stort bråk med Anders men det är kanske för personligt att prata om här och nu. I alla fall var kvällen för det mesta lyckad.

Jag fick tyvärr lite för lite sömn under natten. På lördag var det ju dags för att ge sig av till Tyskland. Jag var så bakis och trött, det var ett under att jag inte spydde på flyplanet. Jag läsde Thomas Mann och stirrade på moln. Det var en konstig resa, jag kände mig ensam hela tiden och till och med på planet hade jag en hel rad för mig själv. Och jag trodde att jag såg helt normalt ut den dagen. Bah. Min mor hämtade mig i alla fall från flygplatsen, vi åkde till Lübeck, fikade och kom fram i Kiel några timmar senare. Jag gjorde inte särskilt mycket på kvällen. Jag försökte plugga som slutade med att jag kollade på tyska Idol och ringde för min favorit. Jag är ibland för mycket påverkad av kommersiell TV. Jag har förresten läst mycket om syndikalism på sistone, kanske det är bättre för mig att engagera mig där? Socialism börjar ta över mitt liv, jag funderar på att söka för praktikplats på "Arbetaren". Lite överdrivet kanske. *knytnäven i luften*

Mer om Tyskland-resan senare. Några bilder får ni så klart.

Zombie Disco med Jimmy

Med Nick och Stefan

Med Tommy och Mårran

Och pga brist av annat ... min mamma överdriver alltid när det gäller påsk. Hon älskar kaniner.


RSS 2.0