2010

2010 har varit ett tudelat år för mig. Det började egentligen bra. Jag var kanske lite för sönderstressad redan i början av året med pluggandet men det kändes bra att vara tillbaka vid den litteraturvetenskapliga institutionen. Vårterminen gick hur bra som helst, jag fick bra betyg och jag lärde mig en hel massa nya och intressanta saker. Jag fick A för min kandidatuppsats, någonting jag aldrig hade trott att jag skulle kunna åstadkomma. Jag hade några perioder då jag var lite nere men det kändes ändå som om det gick framåt för mig. Också socialt. Jag träffade en hel del nya människor och kom närmare några av mina kompisar som jag nu gärna kallar för vänner.

Sommaren började bra med. Vi åkde till Wave Gotik Treffen i Leipzig och hade en oerhörd spännande och rolig tid med nya vänner och bra band. Jimmy bodde hos oss under sommaren som också var en trevlig upplevelse. En vecka spenderades hos min familj som betydde mycket badandet och festandet med vänner.

Men ner höstterminen började gick det neråt för mig. I början av september fick jag plöstligt panikattacker som utvecklade sig till paniksyndromen. Under oktobern blev en svår depression mer och mer tydlig och jag fick börja med en massa mediciner och blev sjukskriven. Tyvärr blev det inte bättre utan jag hamnade i ett svart hål och djupa självmordsplaner. Jag blev inlagd på den psykiatriska avdelningen på Huddinge sjukhus i tre veckor. Som tur fick jag spendera de sista två veckorna av året hemma. Det blev inte mycket festmys och stora kalas men ett försök till att lugna ner sig.

Vad jag önskar mig för 2011 är en diagnos på vad jag egentligen lider av. Jag vill ha hjälpen jag behöver. Dessutom hoppas jag att jag på något sätt komma att behålla de vänner jag har och fördjupa dessa vänskap. Jag vill också prestera men det står just nu längst ner på listan. Egentligen kan man sammanfatta mina förhoppningar för 2011 så här kort: Jag vill leva och inte längre endast existera.

Gott nytt år önskar jag er alla! Må ni ha ett fantastiskt år 2011!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0