Tystnad
Studierna går bra. Jag fick ett "B" i Teori och Metod tentan på kandidatnivå hos Roland Lysell. Det är verkligen någonting att vara stolt över. Det går dock så där med svensk litteratur - kursen. Jag tycker inte särskilt mycket om svensk litteratur och det börjar jag att förstå. Det är trist att svenskarna egentligen aldrig har kommit fram till något själv utan har stulit alla möjliga tekniker från författarna från Medeleuropa och Nordamerika. Men de kvinnliga författarna överraskade mig. De fem unga är dryga. Pär Lagerkvists "Bödeln" överraskade mig i slutet, plötsligt blev det en hel annan nivå. Men jag kommer att överleva. Jag är klart med att läsa om Lukács. Det finns självklart ungefär 1 million uppsatser till av honom som jag kunde arbeta med men jag tror jag har de viktigaste utgångspunkter som passar min undersökning. Just nu håller jag på med att läsa genom "Kallocain" igen och att göra anteckningar, skriva ner viktiga citat och så vidare. Jag har ingen sammanhängande bild i mitt huvud än men jag vet vart vägen ska leda.
Jag har en öroninflammation! *gnäll* Det är egentligen inte så jobbigt, det gör väl ont men man vänjer sig. Det värsta är örondropparna. Det äckligaste någonsin! Jag är nästan döv, de dumma dropparna stänger ingången till mitt öra. Så irriterande!!
Haha, nåja, det är väl lite väl förenklande? Både den skandinaviska prosaiska eddadiktiningen samt den nordeuropeiska kammarlitteraturen utvecklades med Sverige (tillsammans med de andra skandinaviska länderna och Tyskland) som viktigt föregångsland ;P Sedan 1500-talet har ju dock litteraturen till stor del varit internationaliserad (med Frankrike och Italien som utgångspunkt - jag tänker på exempelvis Rabelais). Att litteraturen från den perioden du läser nu liknar andra länders är ju inte konstigt då modernismen som strömning var oerhört internationell i sin stil.
Den amerikanska litteraturens kärna (alltså det "karga" språket från Hemingway osv. är ju faktiskt taget från bl.a. Skandinavien, inte tvärtom - i Sverige är det dock teaterlitteraturen som varit som mest inflytelserik utomlands, inte prosan). Den andra traditionen (det "förfinade" språket) är främst tagen från England, så då skulle man kunna säga - om man vill vara krass - att Nordamerika inte har någon "egen" litteratur ^^ Dock sätter ju varje land sin prägel på språket, Sverige är ju känt (inom både konst, film och filosofi) för sin speciella naturrealistiska och reduktiva utgångspunkt från 1800 fram tills idag.