Två gånger till
Alltså den här veckan var verkligen hemsk! Jag är så glad att det är måndag imorgon, ny vecka, ny början, nya krafter? Jag får hoppas det! Idag försöker jag att sysselsätta mig med saker hela tiden för att inte låta ångesten ta överhand. Än så länge fungerar det. Jag har spelat dumma online-spel. Jag har skrivit klart ett brev. Jag har tittat på en film. Men den värsta ångesten har under sista tiden alltid kommit på eftermiddagen så vem vet hur jag mår om någon timme.
På fredag hade jag ett sammanbrott igen. Jag vet faktiskt inte hur precis det gick till men jag hade i alla fall tappat kontrollen igen och storgrät och skakade och var helt borta i tankarna. Så Anders ringde till psykjouren igen som bad oss att komma dit (igen). Jag pratade med en väldigt ung läkare som fattade att jag inte ville bli inlagd. Han sa att de ska övervaka situationen genom att boka ett återbesök. Det var allt. Och för det åkde vi dit.
Igår hade jag igen väldigt stark ångest och låg i sängen nästan hela dagen. Och när jag ville sysselsätta mig med något (skriva ett brev) så blev det bara värre. Det hela slutade med att jag skar mig med en kniv på armen två gånger. Anders blev skrämd och ringde till jouren och så vart det samma visa igen. Att åka dit. Vi behövde vänta lite mer än en timme. Det enda intressanta var att en psykotisk kvinna satt med oss i väntrummet. Jo. Hur som helst, träffade en jourläkare (jag har träffat allt för många olika läkare) och jag behövde berätta hela min situation och historia igen. Jag undrar om de inte har en journal någonstans? Jag tröttnar på att alltid behöver tala i en halvtimme om vad som egentligen är läget. Hur som helst, den här läkaren kom fram till att jag har för mycket antidepressiva i kroppen (den ena har en halveringstid på typ fyra veckor så den har jag fortfarande i kroppen och den andra har fått en för stor dos i början). Och därför har jag så stark ångest och så starka impulser. Så jag ska nu bara ta hälften av antidepressivan och ska på återbesök imorgon. Jag är så irriterad på allting!!!
På fredag hade jag ett sammanbrott igen. Jag vet faktiskt inte hur precis det gick till men jag hade i alla fall tappat kontrollen igen och storgrät och skakade och var helt borta i tankarna. Så Anders ringde till psykjouren igen som bad oss att komma dit (igen). Jag pratade med en väldigt ung läkare som fattade att jag inte ville bli inlagd. Han sa att de ska övervaka situationen genom att boka ett återbesök. Det var allt. Och för det åkde vi dit.
Igår hade jag igen väldigt stark ångest och låg i sängen nästan hela dagen. Och när jag ville sysselsätta mig med något (skriva ett brev) så blev det bara värre. Det hela slutade med att jag skar mig med en kniv på armen två gånger. Anders blev skrämd och ringde till jouren och så vart det samma visa igen. Att åka dit. Vi behövde vänta lite mer än en timme. Det enda intressanta var att en psykotisk kvinna satt med oss i väntrummet. Jo. Hur som helst, träffade en jourläkare (jag har träffat allt för många olika läkare) och jag behövde berätta hela min situation och historia igen. Jag undrar om de inte har en journal någonstans? Jag tröttnar på att alltid behöver tala i en halvtimme om vad som egentligen är läget. Hur som helst, den här läkaren kom fram till att jag har för mycket antidepressiva i kroppen (den ena har en halveringstid på typ fyra veckor så den har jag fortfarande i kroppen och den andra har fått en för stor dos i början). Och därför har jag så stark ångest och så starka impulser. Så jag ska nu bara ta hälften av antidepressivan och ska på återbesök imorgon. Jag är så irriterad på allting!!!
Kommentarer
Postat av: adam
Ja. Det låter inte kul. Faktumet att jag skriver "kul" är inte ens kul i jämförelse med vad du verkar känna.Jag håller väl själv på att skapa någon sorts halvpsykos genom min isolering. Men det kan omöjligtvis jämföras med det du skriver om.
Men jag lider med dig och Anders och hoppas verkligen att det blir lugnare, efter den här (ovanligt varma) söndagen.
Trackback
