Miss Zombilicious - annorlunda

Tänk er ett djur. Ett djur fången i en allt för liten bur. Och så springer djuret runt och runt och runt. Rädd, vilsen. Fången i en främmande miljö och endast en tanke: att komma ut. Att komma därifrån. Att fly till den kända och trygga miljön. Det är precis så jag känner mig just nu. Det är en känsla som leder till tanken att allt är bara fel. Mörkret inom mig vill ta över igen. Samtidigt är jag väldigt speedat i tankarna, jag kan inte ta det lugnt, andas ut. Utan överallt finns det bara måsten, tryck, förväntingar. Jag känner mig så obekvämt och rädd. Intiativförmågan har försvunnit och jag vill gömma mig i sängen. Men om jag gör det kommer skulden och skamen. Jag måste ju göra vissa saker och ting. Jag skulle gärna sluta tänka på alla de saker som måste göras. Och allting går långsamt i verkligheten medan tankarna har sin egna snabba hastighet. Det känns som om jag går bara runt och runt och runt. I cirklar. Fången i en bur gjort av press, förtryck, måsten, ångest och mörkrer. Jag behöver befrias eftersom jag själv inte har kunskapen om hur man gör.