Miss Zombilicious - annorlunda

Jag mår illa. Fysiskt illa. Jag skakar och kallsvettas. Det är nog utsättningssymptom. Jag försöker ju fortfarande att ta mindre av Immovane, jag tar den bara var andra eller tredje kväll. Och sedan sa C till mig igår att jag ska trappa ned med Lamotrigin (stämningsstabilisatorn) genom att ta den var andra eller tredje dag. Så jag hoppade över igår. Nu säger min kropp ifrån. Och jag är väldigt nära panikångesten. Jag försökte träna men gav upp efter några minuter, ska ge det ett nytt försök ikväll. I alla fall gick jag upp halv nio idag. Jag vill ha en normal dygnsrytm!!

Jag orkade faktiskt skriva den där presentationen igår. Svenskan finns fortfarande inom mig, särsäkilt det akademiska språket. Att skriva lite om mina studier och mina framtida planer var faktiskt rätt roligt. Jag fattade att jag egentligen har uppnått en hel del. Har jag berättat att någon från Karin Boye sällskapet har kontaktat mig? De vill ha ett ex av min kandidatuppsats. Jag har faktiskt skapat saker som intresserar andra. Först utställningen och nu det. Ur ett rent rationellt perspektiv måste jag ju ha självförtroende. Men näääääh.

Pojkvännen har ringt patientnämnden och öppenvårdsmottagningen i Huddinge idag. Det där med privatvården är för dyrt. Jag ska nu se hur mötet med idiotläkaren på måndag går. Om han vägrar skicka remiss eller något så kan jag anmäla mig själv till en ny öppenvårdsmottagning. I Huddinge är det en månads väntetid. Det är faktiskt lite för mycket för mig .. jag vet inte hur länge jag kommer att orka. Men å andra sidan, om jag nu blir inlagd så är det nog bara tills jag får komma till den nya mottagningen. Och: C och idiotläkaren ljög för mig. Jag kan alltid ringa och åka till psykjouren och det spelar ingen roll vilken medicinering jag har, det är en akutläkare och senare avdelningschefen som bestämmer. HA!