Jag är inte död än

Jag har haft två fruktansvärda dagar. Och idag är det ännu värre. Jag sov jättedåligt, ångest, en massa känslor, självmordstankar, självmordsplaner, impulser. Jag självskadade.Nu räcker det. Jag vaknade och grät. Jag ville bara dö. Jag vill dö. Jag vill dö. Jag orkar inte mer. Jag har så mycket självhat inom mig. Så mycket skuld och skam. Så mycket värdelöshet. Jag ringde till jourmottagningen. Jag har en tid klockan 13. Jag ska göra allt jag kan för att inte bli inlagd. Allt jag behöver är en annan hjärna, eller någonting lugnande. De sa att de har fullt upp så de har förmodligen ingen plats för mig ändå. Jag hoppas på något lugnande. Jag undrar om denna förvärring kommer från att jag har slutat med Lamotrigin. Ush, jag kan inte tänka, min hjärna skriker. Jag vill att allting sluta. NU!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0