Miss Zombilicious - annorlunda

Den korta romanen „Sjömannen som föll i onåd his havet“ av Yukio Mishima är en berättelse om kärlek, om heder, om manlighet, om sjömännens drömmar, om rivalitet och om brutalitet. Berättelsen äger rum i Yokohama där den 13-åriga Noburu bor med sin mamma Fusako, en änka. Hon äger en exklusiv butik och är en självständig kvinna. Noburu tjuvkikar oftast på sin mor genom ett hål i väggen. En natt iakttar han hur sin mamma spenderar natten men en man, sjömannen Ryuji.

Så långt är historien inte särskilt invecklat. Men allting blir att mer komplicerat då de manliga huvudpersonerna kämpar med sin ideal. Noburu är del av ett gäng pojkar som har bestämt sig för att vara objektiv, utan känslor, kall och kalkylerad. Dessa ideal drivs långt och leder till brutala situationer. Ryuji är en sparsam människa som alltid har letat efter sin lycka på sjöss. Men han har nu bestämt sig för att försöka leva ett normalt liv, fast att han alltid har vetat att ett liv på landet, med en kvinna, skulle leda till sin död. När Noburu då börjar anteckna anklagelserna mot sjömannen, eftersom denne hade förrått sina ideal, drivs historien alltmer i en svart avgrund.

Romanen ger en kall känsla. Stål, skepp, hav, ensamhet, objektivitet. Positiva känslor blir nästan aldrig beskrivna. Detsamma gäller för det kvinnliga. Det känns som om författaren inte visste hur han skulle beskriva en kvinnas inre liv och därför verkade den enda kvinnan i romanen oftast väldigt stereotyp. Mishimas stil är manlig och det är också det romanen egentligen handlar om: det manliga. Det handlar om det hårda livet som sjöman men detta liv blir idealiserat. Det handlar om männens ideal, om männens makt, kontroll och kroppsstyrka. Det handlar om allt som skulle kunna beskrivas som traditionellt manligt.

Orsaken till att jag valde romanen var att jag hade läst om författaren. Han har tagit sitt liv genom harikiri och var en stark rojalist. Han har nog blivit galen till slutet och detta har kostat honom nobelpriset. Hans manlighetsideal kommer väldigt starkt till uttryck i berättelsen. Man behöver inte hålla med honom för att kunna njuta av denna intressanta men väldigt kalla roman.