Kaos ftw
Min dag har varit en aning kaotisk. Först så försov jag mig. Jag hade svårigheter med att somna igår kväll trots Propavan och Imovane. Men katten väckte mig runt klockan 11. Sötnos. En timme senare satt jag på träningscykeln. Förvånande men sant. Men sedan blev jag jättestressad eftersom jag skulle ta tunnelbanan kvart över två och jag hade så mycket att göra. Jag hann med tunnelbanan tio minuter senare men jag fick springa upp alla dessa hemska trappor. jag ska räkna trappstegen någon gång. Jag skulle gissa att det är ungefär 80 trappsteg. På tunnelbanan slog ångesten till. Rejält. Jag skakade och började få panik. Jag tog mig dock till psykmottagningen där jag stängde i mig i badrummet i fem minuter. Jag funderade länge om jag skulle ta något lugnande men bestämde mig emot det.
Själva gruppterapin gick nog bra. Vi pratade om att stå ut och vilka färdigheter som man kan använda sig av. Tre gånger försökte vi det där med medveten närvaro. Jag var helt vilsen idag och det fungerade inte alls för mig. Jag försökte igen och igen men ångesten tog över. Och när vi skulle ta det med andningen fick en sådan panikattack att jag faktiskt var nära till att spring ur rummet. Tur nog gjorde jag inte det. Det hade varit pinsamt. Men ångesten höll i sig. Så när det hela var över så tog jag en halv Oxascand.
Jag är så lugn just nu. Det känns så befriande! Jag åt dock lite naturgodis och marabou-choklad när jag kom hem. Whatever. Jag har ju tränat idag.
Aye. Och så fick jag veta idag att det visst finns eftermiddagsgrupper, från klockan 13 till 16. Perfekt för mig! Men nej, jag ska vara i en förmiddagsgrupp. Jag vet redan nu att jag inte kommer att klara det. Jag har förvarnat dem att det kan förstöra hela terapin för mig. Jag vet av andra som fick eftermiddagsgruppen. Så varför får jag inte det? Det har ingenting med vilja att göra. Det har att göra med att jag har sömnproblem! Om jag ska vara där klockan 9 så måste jag nog gå upp kvart i sju. Jag har inom de senaste veckorna inte kunnat somna innan klockan 3. Trots sömnmedicin. Hur ska jag få någonting ur terapin då? Hur mycket kan man lära sig efter 3 timmars sömn?!? Jag är så arg. Faktiskt nästan så arg att jag vill hoppa av terapin. Vad är vitsen liksom? Varför fattar de inte hur mycket det här kommer att förstöra mina chanser? ARGH!
Men nu ska jag inte tänka mer på det. Ska prata med K om det imorgon igen. Jag vill njuta av lugnet nu. Och inte hamnar i en konstig spiral av negativitet. Men just nu känns hela DBT-grejen inte särskilt givande. Bläh.
Själva gruppterapin gick nog bra. Vi pratade om att stå ut och vilka färdigheter som man kan använda sig av. Tre gånger försökte vi det där med medveten närvaro. Jag var helt vilsen idag och det fungerade inte alls för mig. Jag försökte igen och igen men ångesten tog över. Och när vi skulle ta det med andningen fick en sådan panikattack att jag faktiskt var nära till att spring ur rummet. Tur nog gjorde jag inte det. Det hade varit pinsamt. Men ångesten höll i sig. Så när det hela var över så tog jag en halv Oxascand.
Jag är så lugn just nu. Det känns så befriande! Jag åt dock lite naturgodis och marabou-choklad när jag kom hem. Whatever. Jag har ju tränat idag.
Aye. Och så fick jag veta idag att det visst finns eftermiddagsgrupper, från klockan 13 till 16. Perfekt för mig! Men nej, jag ska vara i en förmiddagsgrupp. Jag vet redan nu att jag inte kommer att klara det. Jag har förvarnat dem att det kan förstöra hela terapin för mig. Jag vet av andra som fick eftermiddagsgruppen. Så varför får jag inte det? Det har ingenting med vilja att göra. Det har att göra med att jag har sömnproblem! Om jag ska vara där klockan 9 så måste jag nog gå upp kvart i sju. Jag har inom de senaste veckorna inte kunnat somna innan klockan 3. Trots sömnmedicin. Hur ska jag få någonting ur terapin då? Hur mycket kan man lära sig efter 3 timmars sömn?!? Jag är så arg. Faktiskt nästan så arg att jag vill hoppa av terapin. Vad är vitsen liksom? Varför fattar de inte hur mycket det här kommer att förstöra mina chanser? ARGH!
Men nu ska jag inte tänka mer på det. Ska prata med K om det imorgon igen. Jag vill njuta av lugnet nu. Och inte hamnar i en konstig spiral av negativitet. Men just nu känns hela DBT-grejen inte särskilt givande. Bläh.
Kommentarer
Trackback
