Miss Zombilicious - annorlunda

 

Livet på en slutenvårdsavdelning är tråkigt. Jag får inte lämna sjukhusområdet eller ens lämna avdelningen utan personal eller anhörig. Jag känner mig inte för att gå ut ändå. Men det känns konstigt att vara frihetsberövad på något sätt.

 

Pojkvännen har precis åkt hem efter att ha varit här i fyra timmar. Vi hann i alla fall med att köpa lite kaffebröd som jag just nu trycker i mig. Igär var han också här, tillsammans med finaste Jimmy. Det är alltid trevligt att få besök när man är inlagd men samtidigt är det påfrestande. Man vill inte direkt bryta ihop och idag var det när ett flertal gånger.

 

Jag har hemska impulser just nu. Stark önskan att avsluta allt. Men det är nog Lamictal, samma sak hade hänt sist jag tog dem, alltså i början av behandlingen. Det kommer gå över. Jag känner inte mycket från Zypralex än. Jag är kanske lite segare än normalt.

 

Personalen är upptagen idag så det finns nog ingen chans att be om hjälp. Så jag ska försöka distrahera mig med läsning och att röka. Yeah. Basically, mitt liv suger just nu.