Miss Zombilicious - annorlunda

Jag lyssnar på David Bowie och försöker samla mina tankar. Jag har två väldigt destruktiva och kaotiska dagar bakom mig. Mitt mående var inte bra alls och så hände det ena och det andra som drog mig ännu djupare i ett beteende som inte alls känns som likt mig. Jag skäms. Jag måste ta beslut, att gå den destruktiva vägen eller att verkligen försöka kämpa. När jag vaknade idag tänkte jag att jag ska skärpa mig nu. Men just nu vill jag bara ge upp. Min ångest är skyhög, hela min kropp skakar. Men jag måste fan skärpa mig nu. Jag kan skylla på att jag har pms (vilket jag tror att jag faktiskt har just nu) och inte ta ansvar. Eller så försöker jag.

Mötet med K gick åt helvete igår. Eller så tror jag bara att det var så. Jag resonerade och argumenterade istället för att lyssna. Jag ville inte höra vad han hade att säga. Jag ville bara fly därifrån. Jag fick höra att mina självmordstendenser står i vägen för mitt tillfriskande och att det är helt fel att jag och andra anser att de är en del av mig. True. Lösningen skulle vara att jag ringer till teamet när jag inte mår bra. Men jag tycker inte att jag är värd den hjälpen. Jag tänker varje gång att de kanske sitter i ett möte, att K har en annan patient, att jag bara stör. Jag är verkligen dålig på att be om hjälp. Hela terapimötet igår kändes som ett uppläxande, som om jag har svikit folk. Typ: "Vad dålig du är. Du får inte självmordstankar. När du har självmordstankar kan du inte delta i terapin." Blah. Jag vet vad jag måste göra för att framstå som duktig. Jag vill ju må bättre. Jag vet bara inte om jag har kraften till att göra jobbet. Viljan har jag nog, men inte energin eller motivationen. Jag är så bra på att misslycka. Men jag måste visa mer att jag vill. Jag går dit varje gång, jag gör mina hemläxor. Men det krävs nog mer än det.

Hur som helst. Jag ska försöka skärpa mig. Jag har redan gjort en känslokedja idag (självskadebeteende som är så jävla olikt mig!!) och gjort en mindfulness-övning. Dessutom har jag skummat lite i listan för sommarkurser. Jag har bestämt mig för att ansöka till några kurser, kanske jag kommer in i en av dem. Det är målet för helgen: skicka in ansökningarna. Dessutom har jag hängt upp lappar (två stycken bara .. ) med olika telefonnummer jag kan ringa när jag mår skit. Jag måste skärpa mig!

Dessutom har jag sårat fyra människor, på två dagar. Vad fan är egentligen fel med mig? Allt det här är inte likt mig. Jag undrar om jag har en hjärntumör som får mig göra alla dessa saker. Jag brukar inte ta dåliga beslut. Jag undviker beslut istället.

Näääh. Nu ska jag städa lite. David Bowie har skapat ett lugn kring mig nu. Jag är gråtfärdig dock. Jag är dessutom bakis. Jag är nog väldigt sårbar. Jag måste vara försiktig.